En liten yttepyttig prematur bebis ska ha dessa kläder. Mössan är i ull med bomulls insida, tröjan i tunn trikå och byxorna i velour.

Vackra vännen i halssmycke av tovad ull.

Minstingen behövde nya byxor, så jag gjorde ett par med en "allkärlekssymbol". Jag tänkte att det är mindre radikalt än feministsymbolen. Vad tycker ni, är det okey med politiska budskap på små barn? Jag minns en liten unge jag mötte en gång som hade hammaren och skäran på tröjan och började då fundera på den här frågan. Kommer det barnet att bli annorlunda bemött av främmande för att föräldrarna valt att skylta med sina åsikter på barnets kläder?

Här är ett par byxor jag sydde innan jul! Jag har inte hunnit med att blogga på ett tag, men efter önskemål om nytt material så har jag lovat att bege mig ut i "cyberspace" på nytt. Jag har faktiskt hunnit sy rätt mycket om jag tänker efter, trots att jag för närvarande försöker skriva c-uppsats, jobba 35% och ta hand om fyra barn.

Men att sy ger mer energi än vad det tar... om man är sugen vill säga. Barnen är väldigt intresserade bara, så det är ganska körigt att sno ihop nåt på maskinen utan att få några små fingrar emellan. Somliga ska ju naturligtvis sitta i knät, så de kan se ordentligt, och gärna ändra på alla rattar och knappar snabbt som blixten! Morsan är ju lite slö, tycker de. De små, vill säga, de äldre vill hellre sy helt själva. Gärna små, pilliga leksakskläder i omöjliga material.

Brallorna här är i fantastiskt mjuk smalrandig manchester med trikåmuddar, solen är en bit gardin, de är inte till salu, men jag kan göra liknande för det finns nog en liten bit av det blåa kvar.